Vabb stod det på schemat idag, ganska mysigt ändå, lilleman är ju något lugnare när han har feber och man kan passa på att sitta i soffan och mysa lite;) Men har var ju dock lite ledsen över att Linnea var på dagis, och Liam tyckte själv att han oxå minsann kunde åka dit, och det fick jag ju då höra ett antal gånger idag, precis vad en mamma vill höra, att ungarna hellre vill vara på dagis än hemma med sin underbara mor;) så jag får väl stå ut med det tjatet imorgon oxå då han nog måste vara hemma, tror fröknarna på dagiset vill att han ska vara helt feberfri innan han kommer tillbaka.
När Macke kom hem så drog jag iväg och körde ett mycket jobbigt och svettigt spinningpass på Friskis, kände att jag behövde det, har ju inte kunnat träna mina vanliga pass då det alltid varit barn hemma, och så kände jag att jag var tvungen att rensa tankarna lite oxå, har stått i valet och kvalet om jag skulle klara av att se det program som det gjorts så mycket reklam om, rosabandet galan, tillsammans mot cancer. Det känns som att det liksom är upplagt för att sitta och böla, och med tanke på hur lätt jag har för det nu för tiden, så kom jag fram till att jag inte är stark nog för att se det programmet, blir lite för personligt, det räckte med att Macke berättade lite om vad han hade sett i början av programmet, så ville jag nästan gå och kräkas rent ut sagt. Känns som att jag verkligen ska vara tacksam, som jag absolut är, för hur jag mår, kunde ju vara så mycket värre.
Men ändå känns det så jävla konstigt att säga att jag ska vara tacksam med tanke på vad jag/vi går igenom och hur mitt liv ser ut idag mot hur det igentligen skulle sett ut. Kommer ju alltid ha en oro i kroppen, den kommer jag aldrig bli av med. Och det är med vemod som jag säger att jag alltid kommer behöva gå och vara rädd rent ut av, för jag kan ju aldrig veta vad som kommer hända härnäst, så det känns väldigt kluvet att säga att jag är tacksam. Skönt att det finns så mycket här i livet som får en på andra tankar, detta är ju inget man vill gå och grubbla över direkt.
Så näe, det blev ingen cancergala för min del, det krocka ju faktiskt med CSI oxå och det tolererar vi ju inte// Bex