Akuten min gamla vän;)

Nämen akuten min gamla vän, då var jag här igen. Det börjar absolut inte bli uttjatat.... 
Idag fick jag då alltså efter ett samtal med onkologen återigen besöka akuten då dom tyckte det var lite obehagligt att febern fortfarande inte gått över speciellt eftersom att jag nu har ätit antibiotika i några dagar, men då jag även åkt på en vidrig hosta och får ganska svårt att andas i mellan åt, så misstänktes det nu att jag kanske kan ha åkt på lunginflammation oxå, jag menar varför inte ta allt på en gång. 
Så detta behövdes nu alltså utredas, så i dagens besök på akuten ingick det en massa nya blodprover, urinprov, undersökning och lungröntgen. 
Det visade sig inte vara nån lunginflammation men dock en ganska kraftig infektion i kroppen då det som mäter just infektionsstyrkan i kroppen visade 70 på mig men är man frisk så ska den ligga på 10, säger ganska mycket, sen hade de vita blodkropparna halverats sedan i tisdags, så något är ju uppenbarligen ganska knas i kroppen på mig. 
Så dagens dom blev en ännu starkare antibiotika och mer vila, men jag slapp dock att läggas in som det var prat om från början. Fast egentligen hade det kanske varit bästa lösningen hur tråkigt det än är, med tanke på att detta pågått en längre tid nu, och jag har ju trots allt två småbarn oxå som har lite svårt att förstå att mamma inte mår så bra just nu, dom vill ju klänga och hänga på en ändå och som grädden på moset så har väl Linnea åkt på en rejäl feber nu oxå så hon måste vara hemma från dagis och då jag uppenbarligen inte klarar av att vab:a så får även Macke vara hemma från arbetet, detta börjar bli en riktig sjukkarusell av det hela:( 
Så nu hoppas jag innerligt på att denna antibiotika gör susen. 
 
Måste även bara säga att vi bor väl på bästa stället med dom underbaraste grannarna, Rolle som alltid ställer upp och skjutsar så även idag, och så när jag lite senare kom hem från akuten så träffade jag en granne i porten som tyckte att jag knappt syns till sista veckan, så jag förklarade lite kortfattat för henne hur det låg till, några timmar senare plingar det på dörren och där står hon väl med en liten fin blomma i famnen. Underbara grannar eller vad//Bex 

Snart kanske.

Men idag kände jag liksom att det fanns hopp om det igen, mådde dock pissdåligt i morse men efter att jag varit vaken i nån timme eller två så började det faktiskt kännas lite bättre, febern hade sjunkit till ca 38 och jag kunde ta mig ur soffan för att pyssla lite här hemma då det ser ut som ett bombnedslag just nu, det blev ju ingen storstädning direkt men fick väl bort det värsta iallafall, fick dock bli en dusch efteråt då det kändes som man sprungit ett mindre maratonlopp.
Det har ju gått lite fram och tillbaka hela dagen för det krävs verkligen inte mycket för att man ska bli andfådd och börja svettas, men det är väl febern som går ur kroppen tänkte jag.
Men så lite senare på eftermiddag när jag sitter och spelar sällskapsspel med fröna (dock med väldigt oklara regler) så börjar jag helt plötsligt att känna mig väldigt yrslig och konstig i kroppen, jag tar då tempen och självklart är den uppe över 39 igen, suck!!! Men jag antar att det tar ett tag innan medicinerna börjar verka ordentligt men jag är bara så fruktansvärt trött på det här nu, dessutom är det dax för behandling nästa vecka och den lär jag ju inte kunna ta om jag mår så här. 
Sen vill jag även rätta mig själv då det jag åkt på hette njurbäckeninflamation och inget annat, men som sagt jag har ju inte varit i mina sinnens fulla bruk de sista dagarna så jag får skylla på det;) 
Undrar om det inte dessutom har övergått till urinvägsinfektion oxå då jag har börjat gå på toan och småskvätter väldigt ofta. Men jag håller ut ett tag till och hoppas som sagt på medicinerna//Bex 

Förstod väl att det var nåt

Idag fick jag faktiskt ringa till onkologen igen då febern fortfarande ligger runt 39 och vägrar ge med sig, jag har fått en extrem hosta och lite svårare att andas då luftvägarna inte känns riktigt som dom ska. 
Sköterskan jag pratade med tyckte att det var lite konstigt eftersom resultaten på mina blodprover och röntgen från i tisdags ändå såg väldigt bra ut, men hon ville rådfråga med läkaren innan hon gjorde nåt utlåtande.
Så efter lunchen ringde dom åter och förklarade då att de hade funnit resultatet av en urinodling som gjordes på akuten i tisdags men som jag dock inte hann få svaren på innan jag blev hemskickad, men i denna odling hittade dom alltså bakterier som tyder på nåt liknande urinvägsinfektion men detta hette istället urinbäckeninflamation. Så det förklarar varför jag nästan kissat på mig varje gång jag får en hostattack, lite tråkigt att jag inte kunde fått dessa resultaten lite tidigare bara.
Men nu har bästa snällaste grannen Rolle suttit och kört runt på mig (då jag inte var kapabel att köra själv) till olika apotek i stan så jag kunnat inhandla alla de mediciner som nu ska tas, för ni ska ju inte tro att dom finns hemma på ett och samma apotek heller, men nu har jag iallafall min antibiotika så måtte den nu hjälpa relativt fort så jag kan bli av med den här skiten, för detta är definitiv inte det roligaste när man är småbarnsförälder, vi har nämligen redan fått flytta fram Linneas födelsedagskalas som var planerad till morgondagen, men nu blir det istället nästa söndag, men hon tog det väldigt bra ändå lilla tösen, hon fick trots allt gå på en dagiskompis kalas idag//Bex