Nya "gifter"

Igår var jag och Macke då alltså i Linköping för att träffa läkaren, sköterskan och få vidare information om de nya cellgifterna. 
Dessa cellgifter ska då alltså var lite snällare mot kroppen än de andra som jag fick i tablettform. 
 
De nya cellgifterna ska tas via dropp 2gånger var tredje vecka och en av gångerna blir det då med resterande av min behandling det vill säga mitt skelettstärkande och mina 2 antikroppar m.m
Så det blir många och långa sjukhusbesök hädan efter, men som jag brukar säga, "det är bara att gilla läget" 
Det lär väl inte bli sämre än de tabletterna dom gav mig sist iallafall. 
 
Biverkningarna är dessvärre många och liknande även för denna medicin, så som trötthet, domningar, håravfall (inte för att jag har nåt) illamående, yrsel, ja det gamla vanliga helt enkelt, men det är ju som sagt väldigt individuellt. 
Jag väntar med spänning;) 
Behandlingen börjar inte förens om 2 veckor så spänningen är olidlig. 
 
Måste även flika in om 2 tjejer/damer som satt och diskuterade i väntrummet när vi kom, den ena var 37 år och trebarnsmamma medan den andre var en äldre dam, men de var båda där för bröstcancerbehandlingar. 
Dom hade båda ett glatt humör så inte för den delen men dom delade ju sina öden med varandra och en annan kunde bara sitta och lyssna på och känna sig lite avundsjuk. 
Här sitter det två kvinnor och tar sina sista behandlingar och dom har genomgått ett rent helvete de senaste året, men snart är deras cancerresa förhoppningsvis slut och dom kan börja leva ett någorlunda normalt liv igen. 
Och här sitter då alltså jag (och Macke) och känner oss avundsjuka på deras berättelser.
Är inte det ganska sjukt, hur man kan vara "avis" på nåt sånt.
Visst är väl livet bra konstigt ibland. 
//Bex 
 

Kommentera här: