Mycket som står på spel.

Snart så;)
 
 
Idag måste jag erkänna att det varit en mindre bra dag, jag har varit trött som satan, haft en del värk i kroppen och knoppen och känt mig allmänt nere och då blir ju även humöret därefter oxå. 
 
Eftersom att jag igår slutade med kortisonet har jag bestämt mig för att försöka mig på en sockerfri kost. 
Och anledningen till detta är för att jag har hört så många nu som säger att cancer livnära sig på just socker och att en lchf diet kan få en att må mycket bättre. 
Så det vore väl dumt att inte ge det ett försök, jag menar det är ganska mycket som står på spel och jag har inte bara mig själv att tänka på så det vore väl både dumt och egoistiskt att ignorera. 
Men då jag inte känner mig stark nog och helt redo för att börja med en sträng diet (som det faktiskt är) så bestämde jag mig att för en mjukstart då allt "synligt" socker får utebli, så som snask, fikabröd, saft, ketchup ja sånt som man vet innehåller en massa socker utan att läsa innehållsförteckningen.
Man måste ju börja nånstans och när jag har vant mig vid detta så blir det nog lättare att ta steget längre. 
Nu är ju jag dock en liten gottegris så vi får väl se hur det artar sig;) 
 
Nu hoppas jag bara på att min förkylningen lägger sig i veckan och att jag får må lite bättre då fröna börjar sitt sommarlov och Macke sin semester till helgen. 
Jag vill bara att vi ska få en skön och bekymmersfri sommar och att jag nu i fyra-fem veckor framåt kan få må skapligt iallafall. 
//Bex 
 

Kortisonfri!!

Idag är det första dagen som helt kortisonfri, eftersom att min läkare tyckte att nedtrappning gick lite väl fort förra måndagen på läkarbesöket så fick det bli en vecka extra med kortisontabletterna, men nu är alltså nedtrappningen avklarad och om nån månad kanske svullnaden lagt sig oxå. 
 
Inte för att man ska vara så "ytlig" och lägga en massa energi på utseendet men jag vill verkligen få bort den här svullnaden nu, självförtroendet skulle nog bli aningen bättre då, för just nu går verkligen allt emot mig, inget hår, inga tuttar och en måttligt svullen kropp/ansikte.
Kan inte påstå att man känner sig så väldans attraktiv just nu:(
Men jag försöker att inte tänka på det, att undvika speglar är att rekommendera;) 
//Bex  
 
 

Sjukdomen styr mitt liv.

 
Vilken kanonhelg det blev. 
Vädret kan man ju absolut inte klaga på och eftersom att det har varit så fint väder har vi ju oxå spenderat de flesta vakna timmarna utomhus. 
Det har blivit gårdshäng, barnkalas och då Tonna och Amanda varit på besök idag så blev det även lite fika. 
 
Idag var det till och med så varmt att vattenspridaren fick åka fram och herregud vad roligt dom hade våra frön och grannflickan Julia. 
Det märks att dom vill att sommaren ska komma igång nu med sol, bad och allt vad det innebär. 
 
Dessvärre vägrar min dumma förkylning att släppt så jag kan väl inte påstå att jag har mått jättetoppen under helgen, och då jag snörvlar som aldrig förr så tar mina bihålor och pannan en del stryk.
Och då dyker de här hjärnspökena upp igen, jag associerar direkt ihop huvudvärken med hjärntumörer och tror därför att det har tillkommit nåt i huvudet på mig. 
Sen tar det nån timme så försvinner huvudvärken och även mina misstankar för att efter ett tag dyka upp nån annanstans i skallen. 
Rent logiskt så är det ju den här förfärliga förkylning som spökar men tankarna kan jag ju inte styra över:( 
Så det är väl så här det ska vara nu, minsta lilla och jag tror direkt att jag har fått hjärntumörer. 
Jävla skitsjukdom!!!!
Jag har sagt att sjukdomen inte ska få styra mitt liv men det är precis vad den gör, alla tankar och planer görs efter sjukdomen, medicinerna och dess biverkningar. 
Bara att befinna sig i en annan stad när blodproverna ska tas var ju tydligen ett världsproblem och det behövdes skrivas ut extra papper som jag måste ha med mig och grejer.
Det är sånt som en annan inte tänker på men som måste bli ens vardag liksom. 
Det är inte riktigt så enkelt att bara åka iväg längre, allt måste planeras efter behandlingar/medicin och läkare/sköterskor måste informeras. 
Som sagt, i våran familj så är det sjukdomen som bestämmer. 
//Bex