Wow, vilken grej😀

Idag hände nåt för mig väldigt stort, jag har nämligen på omvägar av alla som läst och delat min blogg blivit uppmärksammad av självaste cancerhjälpen.
Det är alltså en kille som läst min blogg via Becca som i sin tur känner/varit i kontakt med en kvinna på cancerhjälpen som nu alltså jag själv har varit i kontakt med. 
 
Kvinnan i fråga vid namn Yvonne tyckte att jag skrev så bra och att jag tog upp väldigt relevanta saker som har med sjukdomen att göra men oxå allt runt om sjukdomen, så som ekonomin, familjen och jobb med mera. 
 
Så Yvonnes fråga var nu om det fanns nåt intresse från min sida att lägga ut min blogg på cancerhjälpens hemsida så att människor som är inne på cancerhjälpens hemsidan kan länkas vidare till min blogg vid intresse. 
Yvonne menade på att det behövs nåt positivt och uppiggande på deras hemsidan som folk även kan ha nytta av vid behov. 
 
Förslaget som Yvonne hade var att jag skulle skriva några rader om mig själv som läggs ut på cancerhjälpens hemsida för att sen ha en länk nedanför texten där man direkt kommer till min blogg.
Men eftersom att ingen av oss är någon hejjare på datorer och hemsidor så får vi ta hjälp av någon som kan och som jobbar med detta. 
Men nåt i den stilen var det väl tänkt iallafall. 
 
Alltså jag kan inte beskriva med ord hur glad jag blir över detta. 
Det är en sån enorm ära för mig att bli uppmärksammad på detta sätt, min lilla dagbok liksom där jag skriver ner mina tankar och känslor, visserligen en del fakta oxå men i det stora hela handlar det ju om mig och mitt liv. 
Helt otroligt att folk verkligen bryr sig om det. 
 
Stort är vad det är och glad är vad jag blir😀
 
Nu laddar jag för det skelettstärkande imorgon och vad sköterskan och läkaren kan ha kommit fram till. 
//Bex 

Familjen får stå ut med mycket.

Nu så här efter en mindre bra helg börjar man komma på banan igen, var visserligen väldigt trött på jobbet idag men det är ju trots allt måndag så att man är trött är väl kanske inte det konstigaste som hänt;) 
 
Efter jobbet blev det att åka och storhandla och när jag väl fått in allt i kyl, frys och skåp så tog jag mig en liten stödvila ute på gården i den sköna solen där sen några av grannarna kom för att sällskapa mig och snacka lite skit.
Sen hämta jag Linnea på skolan, vi gick hem för att förbereda mat för att sen dra vidare till dagiset där jag hade utvecklingssamtal gällande Liam. 
Allt var jättebra och utvecklingen framåt gick i rätt takt, det enda vi är lite osäkra på är om han är vänster eller högerhänt, han använder nämligen båda händerna när han t.ex målar och äter. 
Men han kanske är en blandras;) 
 
Men när jag satt där på mötet så kände jag hur jag började bli så där väldigt trött igen, jag började gäspa och ha mig och jag hade svårt att sitta still då det nästan kröp i kroppen på mig. 
Ja tror att det är en biverkning på cellgifterna men jag har alltså så väldigt svårt att sitta still då jag blir nåt så enormt trött och nästan somnar, det är bättre att hålla sig aktiv under dagen men då blir jag visserligen så trött att jag bara däckar på kvällen istället. 
Det blir en svår balans nu då fröna är mer kvällspigga då det är ljusare tider, man vill helst bara att dom små liven ska somna vid 19 utan trubbel, men så är det inte riktigt. 
 
Men det är väl nåt som jag oxå får ta upp på mötet som jag ska ha med FK och AF, balansen mellan sjukdom, mediciner, familjeliv och jobb.  
För nu är det verkligen inte långt kvar tills det är dax för sanningens ögonblick. 
Mötet är ju i början på nästa vecka och jag är grymt nyfiken på vad denna utredning ska leda till. 
Samtidigt är jag väldigt nervös över att dom tror att jag klarar av så mycket mer än vad jag gör bara för att jag är en sån "jävla bra" skådespelerska och nästan alltid visar mig glad och stark fast jag kanske egentligen mår skit och som då sen tyvärr familjen får lida för. 
Så som sagt det ska bli väldigt intressant att se vad dom har att säga. 
//Bex 
 

Jädra skit biverkningar.

Redo för EM, det gäller att vara ute i tid;)
 
 
Ja men det fick bli en helg med smärta och värktabletter då.
Tog cellgifter i tisdags och i fredags morse vaknade jag med smärta i magen eller i mellangärdet rättare sagt, tyckte dock inte att smärtan var så extrem direkt när jag klev upp ur sängen men den blev snabbt mer intensiv, och vid 08 tiden då jag lämnade Liam hade även andningssvårigheterna dykt upp, så det blev inget jobb för mig i fredags. 
Ringde även sköterskan och informerade om smärtan eftersom dom vill veta hur man reagerar på de olika medicinerna man får och då jag byter mediciner lite titt som tätt så är det inte jättelätt att hålla reda på vilka biverkningar som kommer från vilka mediciner. 
 
Så hela helgen har jag egentligen behövt gå på smärtlindrande tabletter, det var först på eftermiddagen idag söndag som jag kunde avstå smärtlindringen, men då blev jag astrött istället.
Så det blev inte så mycket gjort den här helgen inte, men Linnea har varit iväg med farmor och sina kusiner på bio och så har vi varit och fixat kläder inför stundande fotbolls EM. 
HEJA SVERIGE!! 
 
Så nu hoppas jag på en bättre vecka och så får vi se vad läkaren och sköterskan har hittat på när jag ska dit på onsdag igen för att ta det skelettstärkande. 
//Bex