Ända in i själen

Nu för tiden så brukar jag inte bli så dålig efter att jag tagit cellgifter, kan bli lite knas i magen, torr i munnen och öm i kroppen typ men så mycket mer brukar det inte vara utav dessa mediciner.
Men denna gång blev jag sämre än vad jag brukar, jag kände mig lite halvrisig redan igår kväll, och idag har det inte varit bättre.
Jag mår inte illa eller så men jag mår konstigt i hela kroppen, har ingen matlust och är svintrött, så i förmiddags gick det inte att hålla sig, efter jag lämnat båda barnen på skola/dagis gick jag hem och slängde mig i soffan och drog en filt över mig och det tog inte många minuter tills jag låg och sov.
När jag två timmar senare vaknade mådde jag lite bättre men trötthet består.

På eftermiddagen fick jag även lite ont i mellangärdet och då kommer jag på att jag har fått det förr oxå, det var inte så länge sedan som jag klagade över smärta i just mellangärdet, men då jag nu redan har tabletterna mot den smärtan här hemma så blev det inte så farligt denna gång.
Jag skulle nog behöva skriva ner vilka biverkningar jag får efter varje behandling eftersom jag uppenbarligen förtränger smärtorna och besvären.
Jag jämför alla behandlingar med den absolut första behandlingen jag fick för 4år sedan som var mot bröstcancern, och i jämförelse med dom cellgifterna så är alla behandlingar som jag fått därefter snälla.
Jag blev skitdålig och tillbringade flera timmar på toaletten, det är bara utav strålningen i hjärna som jag blivit så dålig igen, men eftersom att jag då redan befann mig på sjukhuset så kunde dom proppade i mig kortison så var det problemet över.

Öj öj, mycket har man gått igenom och mycket utav det har man förträngt, läkaren sa ju oxå att minnet mycket väl kan ha påverkats utav strålningen mot hjärnan, och då alla klagar på att mitt minne har blivit så dåligt, inte minst Macke, så skyller jag faktiskt på just strålningen😉
Finns absolut ingen bättre förklaring.
//Bex