VAD F@N HÄNDER!!!!!

Å fy f@n vilken j@vla skit dag. 
Alltså jag säger bara gör om gör rätt. 
Vi började redan imorse med att gå ner till skolan och rycka i dörren som var låst. 
Ja för alla kommunens skolor håller ju stängt idag och det hade ju jag väldigt bra koll på😩
Så det var bara att vända hem igen och åka med Liam till dagis för dom hade ju iallafall öppet. 
Jag dubbelcheckade verkligen med en annan dagismamma nu i helgen och försäkrade mig om att dagiset skulle vara öppet idag, men jag missade liksom skolan. 
Så här blir det när man har ett kaos i huvudet och försöker hålla koll på allt med myndigheter, sjukvård och familjelivet. 
Tyvärr så blir det ju oftast familjelivet som blir lidande eftersom att både sjukvården och myndigheterna måste fungera i mitt fall för att familjelivet ska gå ihop. 

Hur som helst så fick Linnea snällt följa med upp till sjukan så att jag kunde ta mina blodprover, himla skönt att det inte var någon kö när vi kom för när provtagningen öppnade 07:30 imorse var det tydligen en himla folkmassa som hängde på låset berättade sköterskan, men det var ju kul att man kunde ha tur med nå't denna dag. 
Jag fick sedan åka och lämna Linnea hos svärmor/farmor Eva där även svägerskan Jenny och kusinerna höll hus, för att i lugn och ro kunna åka ner till jobbet och prata med min arbetsgivare innan det sen var dax för mötet på försäkringskassan. 
Jag hade även med min mamma på mötet som två extra öron. 
Vi sitter i det lilla väntrummet intill försäkringskassan där man får vänta på att bli inropad, det finns bara en endaste dörr där inne som går in till FK, men den är låst och innanför är det bara en korridor så det finns inte en människa i sikte. 
Vi sitter och väntar, tiden går och jag blir nervös att jag är på fel ställe, att jag tagit fel på tiden, med tanke på vad som hände på morgonen så är det ju inte helt omöjligt, jag ringer till min handläggare men det tutar bara upptaget varje gång jag gör ett nytt försök, till slut ringer jag till svägerskan Jenny som faktiskt jobbar på FK för att fråga om det finns nån ringklocka eller dylikt så man kan få hjälp, hon ringer i sin tur då olika kollegor för att försöka få kontakt med min handläggare så tillslut ca: 30 minuter efter utsatt tid för möte så kommer det ut en man och informerar om att min handläggare sitter i telefon men kommer och hämtar oss inom kort.  
WTF!!!!
Ca 5-10 minuter senare kommer min handläggare och ber så mycket om ursäkt men han hade helt glömt bort vårt möte. 
Bra början kände jag då😡😡
Jag borde skällt ut honom där och då men eftersom att man känner sig så jävla liten, hjälplös och i ett sånt underläge så fick jag inte ur mig den ilskan jag besatt. 
Väl inne på mötet var ju min första fråga om dom verkligen räknar ut min sjukersättning (pension) på min sjukskrivning?!?
Och det fick jag då klart för mig att dom gör, men vid min nästa fråga om hur dom räknar ut den pensionsgrundande ersättningen eftersom att den inte stämmer med Skatteverkets uppgifter kunde han inte svara på, då fick jag till svar att det är inte han som gjort uträkningen utan det är tydligen någon annan som sitter med det så min handläggare kunde helt enkelt inte svara på min fråga. 
😩😩😩
Men vad är det som händer, VEM I HELVETE SKA JAG PRATA MED???!!! 

När jag väldigt tröttsamt sen kommer hem till min svärmor igen för att hämta Linnea så frågar min svägerska om vilken ersättning jag har, för hon har då i sin tur sökt upp något som hon läst på nätet om att den ersättningen som jag nu har är den absolut lägsta ersättningen. 
Jahop, det är bara att inse att jag har blivit sjuk alldeles för ung och har inte hunnit jobba ihop till en vettig ersättning. 
Det är ju bara 11 år mellan studenten och den dagen jag blev sjuk och då har jag varit utomlands och jobbat och även skaffat 2 barn under dom 11 åren oxå. 
FUCK VAD JAG HATAR CANCER!!

Så nu ska jag dränka mina sorger i en försenad torsdagsdrink hemma hos Becca, fira hennes födelsedag och ABSOLUT INTE titta på cancergalan. 
Grattis min eviga vapendragare❤
//Bex 

Kommentera här: