Den pedagogiska morsan.

(null)
Idag blev det att träffa våra gamla grannar Olle och Johanna med barn.
Jag och fröna åkte dit vid lunch för att leka lite, och det var precis vad ungarna gjorde, det spelades basket då pappa Olle  visserligen var den som var mest tävlingsinriktad, men sen blev det även maskerad, charader, bad och en gofika så här på en söndag. 
Vi träffas inte så ofta nu för tiden men oj vad ungarna har roligt när vi ses.
När vi lämnat dom gamla grannarna så hade jag lovat fröna att vi skulle åka och mata änderna då vi hade lite bröd hemma som vi var tvungna att göra oss av med. 
Och istället för att kasta det då är det väl bättre att mätta några magar.
Och tro mig att änderna blev som tokiga när dom såg att vi kom med en brödpåse, och jag fick mig även ett gott skratt när Linneas bröd började ta slut och hon sakta men säkert började backa för att komma ifrån fåglarna, men ju mer hon backade desto närmare gick änderna så det slutade med att Linnea springer för glatta livet vid strömmen och skriker att maten är slut.
Jag som är en sådan väldigt pedagogisk morsa står bara och asgarvar så jag tjuter medan Linnea springer runt och vrålar att jag ska hjälpa till istället. 
Ja vad kan man göra, det var ju ungarna som ville åka dit. 
Liam stod lugnt mitt i klungan och försökte läxa upp änderna att man faktiskt inte snor maten från varandra. 
Ja har man inget bättre för sig en söndagseftermiddagen så är det ett perfekt tidsfördriv, ungarna får springa lite och mamma får sig ett gott skratt😂

Imorgon sätter allvaret igång igen.
Jag startar upp veckan med en magnetröntgen, för att sen på tisdag ta prover inför behandlingen som är senare i veckan. 
Det är vid dom här tillfällena som man verkligen märker av sin sjukdom, jag som förövrigt mår ganska bra.
Men när den här tiden kommer så medför den även en del oro och nervositet. 
Inget onormalt i det kanske men det är ganska påfrestande. 
//Bex 

Kommentera här: