Känner mig delaktig.

(null)
Imorgon har det blivit dax igen, ett av årets största och sorgligaste tv-galor men oxå en av den viktigaste, nämligen cancergalan "tillsammans mot cancer" 
Själv tittar jag aldrig på cancergalan eftersom att jag helt enkelt inte klarar av det. 
Jag blir liksom gråtfärdig bara av att titta på reklamen om galan, så skulle jag titta på den skulle vi nog behöva byta golvet efteråt på grund av fuktskador. 
Men i år skulle jag faktiskt vilja se cancergalan, mycket för att man faktiskt nu känner sig lite delaktig, kanske lite långsökt men jag var med och plåtade i krokeks kalenderflickornas almanacka för 2018 och alla dom intäkterna som kalendern gav är nu skänkta till cancerforskningen och därför kommer oxå namnet "krokeks kalenderflickor" svischa förbi i fältet med dom organisationer och föreningar som skänkt pengar, så på sätt och vis är man ju lite delaktig, och inte allra minst ni som köpt kalendern för det är ju tack vare er som det faktiskt blivit en summa att skänka. 
Så jag är både lite stolt men mest väldigt tacksam över att så många faktiskt bryr sig och skänker en liten slant till forskningen, men så är det väl som dom säger, att alla är vi drabbade på ett eller annat sätt, sen kanske du inte själv är sjuk men med allra största sannolikhet känner du någon som är eller har varit det, sen kan det vara en närstående, familjemedlem, arbetskamrat eller granne, men vilken relation du än har så blir du på något sätt berörd och med sjukdomar så vet man aldrig vem som blir drabbad härnäst. 
Och det är nog precis just det som är lite skrämmande för oss alla och får oss att tänka till för ingen utav oss går säker. 
//Bex 

Kommentera här: