Cancern för oss samman.

(null)
Igår var jag på en jättetrevlig lunch ute på Vänneberga gård tillsammans med fyra andra cancersjuka kvinnor i olika åldrar. 
Dom är en mindre grupp av kvinnor som brukar träffas nån gång i månaden för att prata av sig lite och ha en trevlig lunch tillsammans.
Själv var det första gången som jag var med igår så jag hade inte en aning om vad som väntade mig. 
Men det var verkligen så himla trevligt, för även om vi sitter med samma sjukdom i grund och botten (spridd bröstcancer) så reagerar vi alla helt olika på både sjukdomen och mediciner, och det finns så många olika sorters cancer och spridningar, det är trippelnegativ, hormonkänslig, her2 positiv och fler där till. 
Vi delade självklart våra cancerhistorier med varandra men även våra livshistorier och levnadssituationer. 
Vi är väldigt olika på alla sätt och vis men har en sak som för oss samman och hur bedrövligt det än är så är det skönt att kunna dela sina erfarenheter med någon som verkligen förstår, för som med i stort sätt allt här i livet så måste du själv ha upplevt en sak för att verkligen kunna förstå det, man kan många gånger kanske försöka sätta sig in i någon annans situation men så länge man inte upplevt det själv så kan man aldrig riktigt förstå. 
Dom flesta förstår att det är en ständig stress och kamp att vara sjuk och att man bli totalt nedbruten och trött av cytostatika, men den som aldrig varit drabbad kan omöjligt förstå den tyngd, sorg och rädsla som ständigt ligger över en.
Det är känslor som man oftast kan lägga åt sidan och inte låtsas om men det menas inte att dom försvinner för dom finns alltid där. 
Och eftersom att vi alla bär på samma slags känslor så förstår vi ju varann på ett helt annat sätt oxå. 
Så jag är väldigt glad att få kommit in i denna lilla grupp av människor och hoppas på att vi får avnjuta många fler luncher framöver. 
//Bex 

Kommentarer:

1 Anonym:

Många fler luncher ska det bli😀

Svar: Det låter bra😉
Rebecca Bernhard

Kommentera här: