Rädslan av att inte kunna.

(null)
Igår när det hade blivit dax för fröna att gå och lägga sig i sina sängar så följde jag med Liam in för att läsa lite i läsboken dom har fått hem. 
Jag vet ju att han inte lärt sig läsa än då vi suttit och försökt läsa korta ord som jag skriver ner på papper, han kan enstaka ord men det är mer att han lärt sig hur ordet ser ut inte att han lärt sig själva bokstäverna. 
Jag har väl inte lagt så mycket vikt i det eftersom han precis börjat 1:a klass men när han igår blev mer och mer frustrerad över att han inte klarade av att läsa mer än första ordet på sidan så att han till slut fick ett utbrott och började vrålböla så blev jag först arg och irriterad över hans beteende men när jag sen börjar prata med honom i allt gråtande så visar det sig att han mår ju dåligt och skäms över att han inte lärt sig läsa än. 
Han är nervös över att fröken ska be honom läsa högt då han inte klarar av det. 
Han kan många av dom stora bokstäverna (han har fortfarande svårt med de små) och vet hur dom låter men han kan inte sätta ihop dom.
Och när jag förstod vilken fruktansvärd ångest han har över detta så blir jag väldigt ledsen, jag hade inte en aning om att han kände så här.
Försökte förklara för honom att alla är vi bra på olika saker och det är nog inte många i hans ålder som är så bra på olika sporter.
Förklarade för honom att jag t.ex är nåt så fruktansvärt dålig på geografi, alltså huvudstäder, flaggor och vart länder ligger är jag totalt värdelös på. 
Och då barnen har en pappa med dyslexi så är det inte så konstigt om ungarna behöver extra hjälp med just läsning och skrivning. 
Men när jag idag pratade med Liams lärarinna så har nog den lille killen fått allt om bakfoten, för det är långt ifrån alla i hans klass som är läskunniga, och när Liam trott att dom andra barnen har läst olika namn så är det i själva verket fröken som viskat i deras öra vilket namn som stått på pappret/boken. 
Men Liam har liksom missat att fröken hjälpt till och trott att alla andra barn kan läsa det som står. 
Stackarn, så fel det kan bli ibland. 
Men nu har vi pratat och nu är han införstådd med att alla dom andra kan inte läsa. 
//Bex 

Kommentera här: