Jag HATAR dig.

Jag finner inte längre några ord, det går inte att förklara hur arg, ledsen, besviken och rädd jag blir när människor bara dör på löpande band utav den här jävla sjukdomen. 
Det känns som att det är väldigt många som behövt sätta livet till nu på sistone. 
Senast igår läste jag att skådespelaren Michael Nyqvist gått bort på grund av den vidriga cancern. 
Förra torsdagen när jag kommit hem från Becca och gick in på FB så möttes jag av orden "vila i frid" och en bild på en tjej som är i ungefär samma ålder som mig. 
Våra barn har gått på samma dagis och vi har pratat en del eftersom att vi lite sitter i samma sits.
Men nu är hon alltså inte längre med oss, sjukdomen vann kampen och ännu ett ljus släcks på vår jord och tänds på himlen. 

Hur fan kan du vara så förbannat grym och känslokall?
Jag mår illa av din framfart och skövlande av så många människors liv, och varje gång jag behöver läsa om ditt senaste offer så väcks rädslan i mig, rädsla över att bli nästa offer, rädslan över att förlora den kamp jag strider. 
Jag HATAR dig och vad du gör med människor. 
Näe fy f@n, jag finner inte rätta orden om dom överhuvudtaget finns. 
Men att hatet emot dig finns det är det ingen tvekan om. 
Vila i frid fina Mia ❤️❤️
(Och Michael) 

För övrigt så gick mitt läkarbesök bra idag. 
Jag fick med mig Ida och Molly som stöd då Macke hade väldigt svårt att ta ledigt från jobbet. 
Allt i kroppen stod still och var oförändrat, så nu får jag ta min efterlängtade paus. 
Den blev dock inte riktigt som jag hade hoppats på, den blev däremot lång, hela sommaren ska jag gå utan cellgifter (juli, augusti och september) men jag måste iallafall åka till Linköping var 3:e vecka för att få antikroppar och även skelettstärkande emellanåt, sen är det den antihormonella sprutan var 28:e dag som jag ska fortsätta med och så ska jag även börja att äta de antihormonella tabletterna igen varje dag fram tills vi återigen börjar med cellgifterna. 
Så helt medicinfri blir jag knappast, men jag slipper åtminstone cytostatikan och det är den som ger mig flest biverkningar så jag får vara nöjd med det, å andra sidan om jag skulle gått utan någon medicin alls i tre månader så skulle jag gå och oroa mig för det istället och nojja mig för minsta lilla jag känner i kroppen, så detta blir nog bästa lösningen även om jag hade önskat att jag kunde typ få känna mig frisk för ett tag. 
//Bex 

Två dagar i paradiset😆

Tur vi har stor bil. 

Jaha då var man hemma igen efter att ha spenderat två dagar med bästa brudarna i Ullared, två helt underbara dagar blev det i detta "paradis" med mycket skratt, shopping och god mat, dock något fattigare men vad gör väll det när man har haft så roligt som vi haft det. 
Välbehövligt nu så här inför morgondagens allvar, för imorgon har det blivit dax för läkarbesök med både röntgensvar och svaret på om jag kommer att få ha något uppehåll med cellgifter under sommaren. 
Känner mig måttligt nervös nu, så det är skönt att jag varit upptagen med så mycket annat de senaste dagarna att jag inte riktigt hunnit att tänka på eländet.
Och efter alla kilometer man vandrat inne i varuhuset dessa dagarna så borde man inte ha några problem att somna ikväll även om nervositeten finns där. 

Så nu laddar jag om till torsdagen och Bråvalla där Linkin Park kommer att spela, och för mig så är det egentligen bara det som är intressant, jag menar det är inte mycket som slår LP och deras gamla godingar. 
//Bex 

En spontantripp till landsbygden❤️

Liam fick iallafall en jätteöveraskning av pappa när han kom från bion. 


Igår på midsommardagen så tänkte jag och fröna åka och spendera några timmar på Kolmårdens djurpark medan pappa Macke var på bio och såg nya transformers filmen. 
Liam var lite smått avundsjuk då även han gillar transformers och har kollat en del på filmerna hemma med pappa, men han hade inte riktigt åldern inne för att få följa med på bio, så min tanke var att jag och fröna gör något annat roligt istället och dom gillar verkligen djurparken så vad passar väll bättre, men vi hamnade långt åt andra hållet istället, rättare sagt utanför Mjölby då Stoffe och Lovisa var på landet som Lovisas föräldrar och släkt har, och där hamnade även vi och spenderade våran midsommardag, vi sov även över och fröna var helt exalterade av det riktiga lantlivet. 
Linnea sa till mig hur många gånger som helst hur mysigt hon tyckte att det var, och  att få umgås och leka med sysslingar är inte heller fel. 
Vi gick och kollade efter kossor, cyklade, sparka boll och mycket mer. 
Idag på förmiddagen kom även resten av familjen Lindberg ut och umgicks innan det var dax att återvända hem till stan igen. 
En riktig liten spontanresa blev det men herregud vad roligt och mysigt vi hade. 
Jag kan inte förklara med ord hur mycket jag tycker om dessa människor och hur glad jag är att jag gift in mig i denna stora mysiga släkt. 
Det blir en sån kontrast när man kommer ifrån en sådan liten släkt själv, inget fel med det då jag älskar dom alla men vi är ju som sagt inte så många. 
Och på mackes sida blir det att fröna har och får många kusiner och sysslingar som dom kan leka med och det är ju supermysigt. 

Efter en underbar midsommarhelg kommer nu två underbara dagar tillsammans med brudarna. 
Så se upp Ullared för här kommer vi igen. 
Tjoho. 
//Bex