Ibland när allt är hopplöst.
Nu är jag på det där hemska humöret igen då man bara känner för att klaga på allt.
Jag vill inte vara en sådan person som går och surar, väser och fräser mot allt och alla men det blir lätt så när man inte mår bra själv.
Nu är ju inte jag dålig eller nåt sånt av själva sjukdomen utan det är snarare medicin som spökar.
Nu i dagarna har det ju inte varit jättevarmt utan ganska behaglig temperatur med svalkande vindar, och jag tycker det är väldigt skönt men den här antihormonella medicineringen som jag tar gör att jag får sådana värmevallningar, ibland vet jag fasiken
inte vart jag ska ta vägen och jag skulle bara vilja ställa mig i duschen med iskallt vatten.
I vintras kände jag inte alls så här men jag antar att det blir värre när temperaturen utomhus stiger, då har man ju inte någon chans att bara öppna balkongdörren och bli nerkyld.
Så man får väldiga humörsvängningar när man går och blir varm om vart annat och känner sig allmänt ofräsch.
Dessutom får jag en massa hudirritationer som dyker upp lite här och var.
Vissa blir som torra eksemfläckar som kliar satan medan några blir värre och blossar upp som sår och varar och har sig, och även det gör att man blir på dåligt humör när det kliar så pass att man bara vill ta en gaffel och klia sönder sig.
Ska visa på torsdag när jag ska till läkaren och fråga om dom vet vad dessa eksemliknande sår kan bero på, det kan kanske ha nånting med medicin att göra vad vet jag, lika bra att kolla iallafall.
Sen har jag även sjukt irriterande besvär med min mage, jag får en mättnadskänsla av minsta lilla och blir helt gasig och uppsvälld, oxå något som är väldigt frustrerande.
Så det är mycket nu och ibland får man faktiskt klaga en skvätt😔
//Bex