Då gör vi ett nytt försök.
Näe nu är det dax att ta tag i det här igen, jag känner bara hur kroppen blir svagare och svagare och jag blir bara stelare för var dag som går och det resulterar i sin tur i att jag får ondare i kroppen oxå.
Utöver stelheten och krämporna som kommer med åldern så gör ju min sjukdom och mediciner saken ännu lite värre.
Jag blir svagare och får ont i leder och muskler, och därför känner jag att jag behöver börja träna igen.
Jag behöver få igång kroppen och röra på mig, jag känner att jag inte bara kan styrketräna och gå på promenader utan behöver mjuka upp hela kroppen från topp till tå, och sen måste jag även tycka att träningen är kul oxå för att hitta kraften och
motivationen till att faktiskt fortsätta med träningen och inte tycka att det är jobbigt och tråkigt och därför sluta.
Så igår var jag på Friskis och Svettis för att hämta ett "prova på kort" som ger en tillgång till gratis träning i en veckas tid så man kan pröva sig fram vad som passar.
Så igår passade jag på att köra ett enklare danspass, det var verkligen skitkul och jag som bara äääälskar att dansa, sen kanske det inte ser så bra ut men det struntar jag i för jädrar vad kul det är.
Sen tänkte jag även ge mig på ett spinningpass i veckan, jag körde mycket spinning innan jag råkade ut för hjärntumörerna och jag gillar den sortens träning väldigt mycket, så nu ska vi bara se så att jag klarar av det, mitt balanssinne är inte det
bästa nu för tiden då operation och strålning har påverkat balansen negativt och det kände jag av på danspasset, men balansen blir kanske oxå bättre av att träna tänker jag.
Det enda som jag tycker är jobbigt är att när jag varje gång har kommit igång med träningen igen så har jag åkt på nåt slags bakslag, antingen operation, nya metastaser eller nåt annat som bråkat i kroppen på mig.
Och även om jag tror att träning i rätt mängd bara gör mig gott så har jag alltid det där i bakhuvudet.
Men det är väl oxå nåt man får träna på att kunna stänga av de onda tankarna.
//Bex