Ända in i själen

Ja då har vi kommit en bit in på denna veckan då.

Helgen har varit bra med både hundkurs och fika hemma hos Lindbergs i det fina vårvädret.

I söndags eftermiddag då vädret blev sämre så ville Liam åka och "provfiska" lite inför sommaren, jag och Liam tog oss till närmaste sjö mest bara för att fördriva lite tid och känna så metspöna funkar inför den kommande fiskesäsongen så förstå vår förvåning när Liam faktiskt får napp😂 det var ju inget vi räknade med och Liam blev överlycklig och är väldigt redo för fiske i sommar. 

Idag hade det blivit dax för medicin i Linköping igen. 

Pratade och frågade sköterskan Gittan lite om alla de mediciner som jag tagit genom åren och det är galet mycket mediciner. 

Herceptinet (antikroppar) som jag tar nu har jag tagit i omgångar, jag har haft uppehåll i den behandlingen då jag tagit andra mediciner eller cellgifter, men nu har jag tagit herceptin en längre tid och är snart uppe i 100 herceptinbehandlingar i streck. 

Kom även fram till att jag tog min sista cytostatikabehandling i juli 2017, det är snart 6 år sedan😱 det är galet om nåt. 

Jag skulle ju bara ta en paus i cytostatikabehandlingen då min kropp tog alldeles för mycket stryk och var tvungen att få chans att återhämta sig lite, men direkt när man såg nån förändring så skulle jag börja med cellgifter igen, och det är alltså 6 år sedan.

Ja jag känner mig lite som en superkvinna. 

//Bex