Vilket strul för en liten spruta.

(null)
Startade upp denna sportlovsvecka med ett besök på vårdcentralen, var ju tvungen att ta den antihormonella sprutan innan vi imorgon ska åka till mormor Gini
Och vilket strul det blev med sprutan oxå.
Gick igår till apoteket för att hämta sprutan men när kvinnan bakom kassan fick fram mina recept så har väl onkologen inte lagt in några nya recept så det fanns inga sprutor kvar att hämta ut, lite panikkänsla blir det då eftersom att det var söndag och onkologen är stängd, sprutan skulle tas idag 09:30 och det är inte säkert att jag får tag i någon sköterska innan dess som kan fixa mina recept😱 
Men apotekaren kollade upp på vilka apotek som sprutan fanns, och både vrinnevisjukhuset och Vilbergen hade den på lager.
Så jag ringde onkologens akutmottagning och frågade om dom kunde lägga in ett recept åt mig, när det var fixat åkte jag till apoteket på vrinnevi eftersom att det skulle vara öppet till 18:00. 
Men så var det då alltså inte för när jag kom dit så var det stängt.
Dom hade inte ens öppet på söndagar😫
Måttligt irriterande, allt detta strul för en jädra spruta. 
Så då fick jag helt enkelt ställa klockan imorse så jag kunde ringa Vilbergens apotek när dom öppnade och be dom lägga undan sprutan till mig, så att jag kunde hämta den på vägen till vårdcentralen. 
Alltså det blir så sjukt jobbigt om inte allt går som planerat. 
Men nu fick jag min spruta i magen imorse tillslut. 
Så efter morgonens bravader hade jag lovat ungarna att vi skulle göra något roligt och då fröna var väldigt överens om att dom ville åka skridskor så packade vi väskan och åkte till bandyplan bredvid ishallen. 
Då det var lite småkyligt och ruggigt så trodde jag inte att vi skulle bli så långvariga men i 2 1/2 timme höll ungarna ut och då var det ändå jag som fick säga att jag tyckte det räckte för dagen. 
Dom hade ju även innebandyträningen att se fram emot oxå. 
Förstå om man hade hälften av deras energin då skulle man vara glad. 
Hur som helst, nu får vi hoppas att vi kommer iväg imorgon bara då mormor Gini gått och blivit förkyld, men så länge hon inte har feber eller är sängliggande så åker vi som planerat. 
Vi ska ju åka tåg så fröna är skapligt taggade vill jag lova. 
//Bex 

Snacka om ren lycka.❤️

(null)
Jädrans rent ut sagt vad roligt jag hade igår. 
Det må vara 15år sedan jag sist åkte skidor men när man väl fick på sig skidorna så kändes det som om man inte gjort annat. 
Det liksom sitter i ryggraden, och har man en gång lärt sig så sitter det, sen var jag visserligen lite nervös när det gällde ankarliften men det gick bra och jag trillade inte en endaste gång. 
Riktigt nöjd att jag följde med på denna trippen till Romme och äntligen fick uppleva skidbackarna igen. 
Jag som är uppväxt med att åka skidor tycker det är helt underbart. 
Det är sådan känsla när man svischar ner i backen, man känner sig så fri på nåt vis och man har inte ett endaste bekymmer och all stress bara rinner av en. 
Det är vid sådana här tillfällen som man helt ärligt kan glömma av att man faktiskt är sjuk. 
Det låter jätteknäppt, men man har så kul och det finns inget som påminner en om sjukdomen just i denna stund. 
Och det som förvånar mig mest är att jag mår helt ok idag, lite trött, lite träningsvärk, lite ont i kroppen och efter där pjäxorna suttit men det är ju helt naturligt, och när jag pratat med några av dom som var med igår så mår inte jag sämre än någon annan.  
Men det är nog mycket tack vare att jag inte tar några cellgifter nu, kroppen känns stabil och det finns inga mediciner i omlopp som bryter ner den. 
Jag kan inte förklara hur jäkla nöjd jag är över gårdagen, och jag som aldrig varit i Romme förut blev glatt överraskad då det var stort och fanns mycket att välja på. 
Eftersom att det inte funnits på världskartan sedan efter jag blev sjuk att jag skulle upp i en skidbacke igen då läkarna avrått mig från t.ex skidåkning, skridskoåkning och sådant som lätt kan ge mig frakturer om jag olyckligt skulle trilla så har vi inte heller haft en tanke på att låta ungarna prova på slalom. 
Men finns det något som jag skulle vilja göra så är de ju att åka på skidsemester och låta fröna gå i skidskola. 
Frönas kusiner Wilma och Nellie var med igår till Romme men eftersom att dom kan åka skidor och riktigt bra dessutom så var ju inte det några problem.
Och det önska jag att mina barn oxå skulle kunna göra. 
Fröna och framförallt Linnea var väldigt avundsjuk på sina kusiner igår så intresset för att lära sig finns nog redan där. 
Det är bara den här förbannade ekonomin som ständigt sätter stopp för det man skulle vilja göra😢
Men det är väl i och för sig många som känner så, man kan ju inte göra allt man vill här i livet.
//Bex 

Se upp i backen.

(null)
Imorgon ska jag göra nåt riktigt jädra roligt som jag inte gjort på säker 15 år.
Jag ska nämligen med till skidorten Romme och åka skidor. 
Jag har inte stått på ett par skidor sedan jag och Macke blev tillsammans, men under hela min uppväxt så åkte vi årligen till skidorter och semestrade. 
Jag älskar verkligen att svischa ner i backen och nu är det verkligen på tiden att jag får göra det igen. 
Dock så fick jag veta av Linneas klassföreståndare Catarina imorse att Linnea visat oro över att jag ska iväg och åka skidor. 
Och det är nånting som hon snappat upp av oss vuxna när släkt och vänner har "predikat" för mig hur försiktig jag måste vara. 
Nästan varenda människa jag pratat med har sagt till mig att ta det lugnt och tänka mig för, och det är klart att det sätter sig i huvudet på Linnea så hon tror ju nu att jag ska göra nånting som är farligt för mig. 
Och jag själv har ju inte varit bättre jag, för när jag har varit i backen och åkt pulka med fröna så har jag varenda gång sagt att dom absolut inte får köra i några gupp när jag sitter med i pulkan med tanke på att min rygg inte klarar av den smällen när man landar. 
Jag gjorde nämligen det misstaget för ett par år sedan och jag tog mig knappt hem efter det. 
Så Linnea som aldrig åkt skidor tror att folk går och bygger gupp i backen hur som helst och är rädd för att jag ska hamna i ett utav dom. 
Men som jag oxå förklarade för henne att det är en himla skillnad mellan att stå på ett par skidor och sitta i en pulka. 
Så jag hoppas att hon kan släppa sin oro lite nu efter vi pratat. 
För det tänker jag göra, imorgon ska jag lämna all oro hemma och bara åka iväg och ha så jädra kul. ⛷⛷
//Bex