Näe men varför inte fortsätta.
Ja men nu när alla i familjen äntligen börjat bli friska från lunginflammation, urinvägsinfektion och förkylningar så börjar vi väl om på ny kula, idag ringde dom nämligen från dagis så jag fick åka och hämta en liten Liam som åkt på ögoninflammation, jippi jag bara hoppar av glädje.. Inte.
Det tar så himla mycket på krafterna när det alltid är nån i familjen som är sjuk, och inte hinner man med det man ska heller, tur att jag inte hade nåt viktigt inplanerat idag och med viktigt menar jag typ behandling, möte, röntgen eller läkarbesök etc.
Däremot är jag ju ganska så trött idag då jag tog behandling igår, och även om det inte är cellgifter som jag tar nu så har jag märkt att jag blir väldigt trött ändå efter en behandling, och när jag pratade med sköterskan igår så kom vi fram till att den största boven i dramat är nog den antihormonella sprutan som jag får i magen, men då den sprutan kan vara ganska betydelsefull för mig så är det bara att vänja sig vid detta, jag fick nämligen veta igår efter mitt långa samtal med sköterskan att man tydligen mäter cancerns hormonkänslighet genom en skala från 1-10 och fick då även veta att mina cancerceller tydligen ligger på en 8:à som då alltså är väldigt högt, så då förstår jag att man vill få bort de flesta hormonerna i kroppen på mig, det värsta är att jag kanske måste hålla på med alla dessa antihormonella medel resten av mitt liv beroende på vad jag får för gensvar som då kommer att visa sig på röntgen som jag genomför var tredje månad.
Men vem behöver hormoner egentligen?!?
Nu är det iallafall helg och fredagsmys med allt vad det innebär. Så trevlig helg på er//Bex