Ända in i själen

Vädret kan man ju absolut inte klaga på och eftersom att det har varit så fint väder har vi ju oxå spenderat de flesta vakna timmarna utomhus. 

Det har blivit gårdshäng, barnkalas och då Tonna och Amanda varit på besök idag så blev det även lite fika. 

 

Idag var det till och med så varmt att vattenspridaren fick åka fram och herregud vad roligt dom hade våra frön och grannflickan Julia. 

Det märks att dom vill att sommaren ska komma igång nu med sol, bad och allt vad det innebär. 

 

Dessvärre vägrar min dumma förkylning att släppt så jag kan väl inte påstå att jag har mått jättetoppen under helgen, och då jag snörvlar som aldrig förr så tar mina bihålor och pannan en del stryk.

Och då dyker de här hjärnspökena upp igen, jag associerar direkt ihop huvudvärken med hjärntumörer och tror därför att det har tillkommit nåt i huvudet på mig. 

Sen tar det nån timme så försvinner huvudvärken och även mina misstankar för att efter ett tag dyka upp nån annanstans i skallen. 

Rent logiskt så är det ju den här förfärliga förkylning som spökar men tankarna kan jag ju inte styra över:( 

Så det är väl så här det ska vara nu, minsta lilla och jag tror direkt att jag har fått hjärntumörer. 

Jävla skitsjukdom!!!!

Jag har sagt att sjukdomen inte ska få styra mitt liv men det är precis vad den gör, alla tankar och planer görs efter sjukdomen, medicinerna och dess biverkningar. 

Bara att befinna sig i en annan stad när blodproverna ska tas var ju tydligen ett världsproblem och det behövdes skrivas ut extra papper som jag måste ha med mig och grejer.

Det är sånt som en annan inte tänker på men som måste bli ens vardag liksom. 

Det är inte riktigt så enkelt att bara åka iväg längre, allt måste planeras efter behandlingar/medicin och läkare/sköterskor måste informeras. 

Som sagt, i våran familj så är det sjukdomen som bestämmer. 

//Bex