Lyckan blev kortvarig.

Tro att jag var glad igår kväll när jag för en gång skull inte känner mig febrig, jag tog inte ens någon temp då jag mådde så bra, men lyckan blev dock inte så långvarig då jag imorse istället vaknade med feber.
Mådde skit imorse, jag frös och kände mig konstig i hela kroppen.
Jag var ju tvungen att gå upp väldigt tidigt imorse då jag skulle vara på sjukan i Linköping redan kl 08:30 för att ta sprutan, och innan jag kunde åka till Linköping skulle jag hinna lämna båda barnen på skola och dagis till frukosten oxå.
Jag började morgonen med att ta en dusch för att försöka få igång någon slags funktion i kroppen, för jädrar vad segt det gick, jag hann inte ens dricka kaffe utan fick ta med en termosmugg i bilen.
Stressigt värre blev det och det är inget att rekommendera när man har feber.
Men när den febernedsättande tabletten kickat in och kaffet druckits upp så försvann febern och jag började må helt ok igen, trött men ok.
Börjar dock bli väldigt trött på att få feber varje dag, det tar onödigt mycket på mina krafter.
Känns som om jag kan lägga dom krafterna på annat.
Kanske får bli ett samtal till onkologen imorgon ändå för att informera om att febern fortsätter, nåt måste ju göras jag kan ju omöjligt gå och ha feber resten av livet.

Annars har jag en sjukhusfri dag imorgon så det gäller ju att passa på och njuta😉
//Bex

Kommentera här: