Ända in i själen

Igår efter all ilska som bubblade upp när jag var på frönas skola så blev det idag en betydligt lugnare dag, jag hade nämligen lunchträff med några "cancervänner" ute på Söderköpings golfrestaurang.

Jag blev ju för en tid sedan inbjuden i en liten grupp av tjejer i alla åldrar som lever med spridd bröstcancer, dom träffas och käkar lunch och pratar av sig lite om både det ena och de andra, mycket cancersnack blir det ju eftersom vi alla har så olika erfarenheter men ibland behövs det med, man behöver få prata lite ibland med några andra som går igenom samma sak och som verkligen kan förstå. 

Sen lär man sig mycket nytt oxå för jag är nog den i gruppen som är absolut minst påläst om min sjukdom😬

Jag har ju her2-positiv bröstcancer, och jag har väl egentligen trott att antingen så har man den sortens cancer eller så har man det inte, men det finns ju hur många olika sorter som helst.

Men som jag sagt förr så är vi alla olika och har behov av att veta olika mycket.

Jag brukar ha ett sjukt kontrollbehov men just i detta fall så känner jag varken att jag vill eller behöver veta mer än nödvändigt, lite skönt oxå att inte behöva ha stenkoll, jag har fullt upp att hålla reda på tabletter och sprutor och det räcker för mig. 

Nästa lunchträff blir förhoppningsvis om en månad så får vi se ifall några fler kan vara med då, det är inte lätt att få ihop det när vi alla går på behandlingar och kontroller olika dagar och veckor🤪

//Bex