Ända in i själen

I tisdags var jag i Linköping och fick min spruta i benet, min sköterska Gittan berättade då att det pratas om att vi patienter som tar sprutan i benet kommer få gå över till intravenös behandling igen, flera patienter med mig får spruta i benet istället för intravenöst just för att lindra klåda men några högre uppsatta personer menar på att det ska sättas in bättre mediciner mot klådan så att vi kan återgå till den intravenösa herceptinet igen och den stora anledningen till detta är ju såklart pengar. 

Jag ogillar kraftigt att äta mediciner för att lindra biverkningar från andra mediciner och  är det nåt jag inte tänker käka så är det kortison som jag vet är ett alternativ. 

Men så fick jag även lite goda nyheter då svaren från ultraljudet på hjärtat hade kommit och dom såg kanon ut, precis som det ska, inget fel på detta hjärtat inte💖

Börjar misstänka att det är dom nya maskinerna som ställt till det första resultatet, men strunt samma så länge allt är bra så är jag nöjd. 

Och idag har det redan hunnit bli andra advent, det är inte långt kvar till jul nu, och i veckan har man ju faktiskt fått lite vinter/julkänsla då det varit frostigt och kallt, och då är det bara helt underbart att promenera i skogen med min fyrbente vän. synd bara att det inte kunde hålla i sig. 

Helgen har bestått av en hel del innebandy såklart, men Macke har även varit på begravning.

I fredags hade det blivit tid att ta farväl av John, en sorglig dag för oss alla men jag gick inte på begravningen. 

Begravning är jobbigt som det är, men då han oxå var ung och dog av cancer så blir det alldeles för nära/verkligt och då är jag helt enkelt inte stark nog. 

Men starkt av de som var på plats och tog ett sista farväl. 

Vila i frid💙