Ända in i själen

Ja då är vi i full gång med en ny vecka igen då. 

Vi har haft en helg som vanligt varit fylld med innebandy, och det hinns inte med så mycket mer när man flänger runt på matcher i olika hallar, men det finns inget att klaga på då hela familjen älskar det och så vet vi ju vart våra tonåringar befinner sig😉

Men i lördagskväll så hittade vi en lucka så jag och Becca kunde "gejma" lite😂

Det hederliga Nintendo 8 bit, de där bröderna alltså dom är ju bra roliga och roligt har vi när vi försöker styra dom genom banorna.

Några andra som har roligt är ju våra hundar, dom leker så intensivt att dom in på småtimmarna är helt utslagna, men det är skönt för oss då vi kan spela i lugn och ro. 

Sen måste jag faktiskt få säga att jag blir lite stolt över min son när ledarna/åby får mail skickat till sig från laget de mötte och vann emot i helgen, där det står att Liam Bernhard hade sagt några fina och positiva ord till en av spelarna i motståndarlaget som tydligen var helt uppgiven efter förlusten, så dom orden värmde uppenbarligen då killen hade blivit jätteglad. 

Min första tanke när jag hörde att de hade fått ett mail om Liam var "å nej, vad har han gjort nu" för jag vet ju hur tävlingsinriktad han är och kan nästan upplevas lite dryg/kaxig om man inte känner honom, men så fel jag hade. 

Han har ett stort hjärta min lille kille.❤️

//Bex